Silver till Lisbeth!

Efter tre dagars tävlande med sitt 8spann gick Lisbeth Brax Olofsson idag i mål som silvermedaljös. Kampen om guldet har stått mot tyske Herbert Hiermeier. Efter dag ett var hon 29 sekunder efter. Andra dagen tappade hon 42 sekunder och var totalt 1.11 efter när hon gick ut på etapp tre. Sista dagen plockade Lisbeth fem sekunder på segraren och hade etappens bästa tid. Stort GRATTIS Lisbeth önskar vi på Draghundsport!

Brons till Sverige i Stafett!

Sista EM-dagen avklarad med stafetter på programmet och först ut i stafettlaget var Tiina Blom med hunden Rex på 7 km lina. Rex sprang på kanonbra o vi hängde med i täten in (3 norska o en finska strax före), skriver Tiina på sin blogg.
Hon växlade till Kristina Norberg med Knut som körde samma bana med pulka, de gjorde ett superlopp och växlade efter 2 norska lag, men före det finska laget. Knut var sig själv idag igen, skriver Kristina på sin blogg, efter att ha fått avbryta gårdagens combined med en trött liten vove.
Sista sträckan tog Cajsa Grape med Norton, samma bana med lina. De gjorde också ett jättebra lopp. Blev omåkt av finland, men kom i mål i rygg på finska laget och bakom två norska lag, vilket gav en härlig bronsmedalj till Sverige!
Samtliga förare i laget tävlar för Falu DHK och alla har de unga hundar, så detta bådar gott inför framtiden. Stort GRATTIS önskar vi på draghundsport!

Cajsa Grape, Kristina Norberg och Tiina Blom med varsin EM-bronspeng runt halsen.

Rapport från Leni, Sol, flaggor och medaljer.
I dag var det verkligen upp med tuppen! De nordiska juniorerna klev upp strax före klockan fem för frukost 05.30 eftersom juniorklassen i Combined tidigarelagts till 08.30.
När vi kom upp till tävlingsplatsen höll solen fortfarande på att gnugga sömnen ur ögonen och kika fram bakom bergen. Solen sken mer och mer och dagen utvecklades till en lyckad dag.
I morgon ljuset kunde vi se juniorerna köra igenom dimslöjorna på vidderna kring arenan för att sedan klättra upp för backarna och komma tillbaka med två bronsmedaljer genom Sandra Åsander och Niklas Sjölund..
Medaljregnet fortsatte i solskenet. Catarina Södersten körde till sig en silvermedalj i 4-spann sprint och Rebecca Sernheim tog med sig flaggan fram på podiet för att ta emot sin silvermedalj i slädjuniorklassen.
Så mycket sol, medaljer och flaggor kan förvirra vem som helst. När Janne Åsander skulle skjutsa tillbaka åkarna till hotellet växlade och växlade han, utan att det hände något. Kruxet vara bara att det inte var en växelspak han försökte växla med utan en flaggstång! Tur att han är bättre lagkapten än bilförare, så busschaufför han är...
// Leni

Rapport från Frida, dag 2 medaljer, medaljer...

Dag 2 av 3 är nu avklarade här i Les Fourges. I nordisk stil var det juniorerna som stod för medaljskörden med två brons genom Sandra Åsander och Niklas Sjölund!
I släde 4S skulle bärgade Catarina Södersten silvret, ynka 6 sekunder från guld. Lite bittert tyckte hon men kunde bara konstatera att hon inte riktigt räckte till idag och var ändå väldigt nöjd och glad över silvret.

Sussie Grönberg körde upp sig och slutade på en 6:e plats och hade dagens 3:e bästa tid i klassen!!!

Agnes Christoffersson som kör med renrasiga Siberian Huskys körde upp sig och blev bästa renrasiga spann!

I morgon är det masstart för 4-spannen och där har vi tre stycken från Sverige till start. I 4J körde Rebecka Sernheim upp sig och tog silvermedaljen. Rebecka var väldigt nöjd och glad efter dagens prestation.
I 8-spann tappade Lisbeth Brax Olofsson mot ledaren och ligger nu dryga minuten efter, men mycket kan hända dag 3. Åsa Fjällström tappade även hon och får nu köra för att behålla sin placering då det är lite väl långt upp.
Idag har det varit riktigt påskväder och det var ett gäng solbrända ansikten som visade sig ikväll. Prisutdelningen var uppe på tävlingsområdet, och man kan inte annat än att imponeras av alla dessa duktiga atleter!
//Frida O

VM Silver * 2 och VM Brons *2!

Idag har vi den stora glädjen att få berätta att det ramlat in 4 medaljer till Sverige. Catarina Södersten, som vi tidigare presenterat på vår sida, höll för trycket och knep ett härligt silver i ¤spann klassen över två dagar. Förutom att glädjas åt Catarinas framgångar så kan vi konstatera att det finns återväxt inom draghund. På Nordiskt håll så upprepade Sandra Åsander prestationen från igår och tog brons i Combined, kvinnor junior. Niklas Sjölund tog också ett finfint brons, bara futtiga 12 sekunder efter segraren i herrar Combined.

När det gäller Släde så finner vi återväxten i duktiga Rebecka Sernheim som kört ett 4spann över två dagar och på dag två avancerade i fältet och körde in till silver!!! Grattis Rebecka!

Resultat Släde dag 2

4spann Junior

4spann

6spann

8spann

UMD

US

(Vi beklagar upplösningen på bilderna, det är det bästa vi fått fram hittills).

Resultat Nordisk stil dag 2

Damer Combined

Herrar Combined

Damer Combined Junior

Herrar Combined Junior

Ett brons, två fjärdeplatser och en massa fina utgångslägen inför morgondagen!
Fin dag i Les Fourges idag, -2 och halvklart på morgonen. När slädförarna började rulla upp på tävlingsplatsen va vi ju givetvis tvungna att gå och kolla in hur det hade gått för dom nordiska förarna. En brons peng hade dom redan hunnit skörda, ett stort grattis till junioren Sandra Åsander!
Cajsa Grape kom 4a och junioren Johan Sjölund kom också 4a.
Först ut bland svenska slädförarna var Catarina Södersten i 4S, hon tyckte inte hundarna gick som dom brukade och verkade osäker på spåren och underlaget. Trotts detta ligger hon på en 2:a plats bara 11 sek från guldet. Catarina blev mycket förvånad då jag berättade hur hon låg till. Efter Catarina var det dags för Agnes Christoffersson, Agnes kör med Siberian Huskys och fyra SH spann körde i 4S klassen. Agnes ligger 4:a men inom samma sekund som 3:an. Agnes hade ett rejält stopp då hon fick ankra men annars hade det gått bra. Efter Agnes var det Elin Björk, Elin ligger på 15:e plats och var nöjd med dagen och hundarna. Elin hoppas på att kunna köra upp sig till topp 10 i morgondagens jaktstart. Nästa svenska efter Elin var Sussie Grönberg, Sussie gör debut i mästerskapssammanhang med A hundar. Sussie var jätte nöjd med dagens heat och hundarna hade gjort ett toppen jobb, Sussie ligger på 8:e plats. 8 sekunder efter Sussie i reultatlistan hittar vi rutinerade Agneta Högberg, Agneta hade en tung dag då en av ledarhundarna hade det jobbigt i det lösa föret med genomslag. Både Sussie och Agneta har bara sekunder för att plocka plasseringar uppåt i morgondagens jaktstart. I 4SJ hade sverige en junior till start, Rebecka Sernheim. Rebecka ligger på 3:dje plats med bara sekunder upp till silvret. Rebecka var jätte nöjd med dagen men hoppas givetvis på att köra upp sig i resultatlistan i morgon.
I 6S hade sverige ingen representant utan nästa svenska till start var Lisbeth Brax Olofsson i 8S, jag har själv inte hunnit prata med Lisbeth men har svårt att tro att hon är något annat än nöjd då hon ligger tvåa bara 29 sekunder efter ledaren. Åsa Fjällström startade även hon i 8S, Åsa ligger på en 8:e plats men Åsa är en rutinerad förare och jag tror hon har ett och annat ess i rock ärmen som hon kommer ta fram kommande dagar då hon ska plocka plasseringar.
Nu vallas det febrilit och hundar tas hand om, snart vankas det middag här på hotellet innan John blund ska besöka oss och ta oss till dag två på detta EM
//Frida Oderstål

Resultat Släde dag 1

4-spann junior

4-spann

6-spann

8-spann

UMD

Resultat Nordisk stil

Lina damer junior

Lina herrar junior

Lina damer

Lina herrar

Stort grattis Sandra Åsander till första medaljen för Sverige och brons i linklassen!

Dagen före Dagen D

Pistmaskinen går för högtryck efter nattens snöande och solen har börjat spricka fram. Vi har börjat se mer och mer av både omgivningens toppar och dalar men framför allt av banan.
Efter att provåkt banorna har vi reviderat den uppfattning vi fick i går i snödiset. Nu snackar vi backar! Bortom det böljande kuperade landskapet gömde sig en riktigt brant och lång uppförsbacke i flera etapper mot slutet av banan. I övrigt är banan kupperad och kurvig, precis som ett draghundsspår ska vara för att både förare och hundar ska tycka det är kul, så det här bådar gott.
När veterinärbesiktningen var klar och de nordiska åkarna testat sina skidor kunde förarna åka tillbaka till hotellet för att vila och ägna sig åt rekreation och förberedelse inför morgondagen.
Kvar i det garage som Annemarie Jonsson och Mats Johansson charmat till sig av ett par i lokalbefolkningen, tog vallaningen ytterligare fart, periodvis under överinseende av mannen i familjen. För att verkligen befästa det svensk-franska samarbetet utrustades naturligtvis paret med varsin Sverige-mössa och de svenska flaggorna placerades ut.
För team leadern Janne Nordlöf har dagen varit hektisk med en mängd möten och spårinspektion. Dopingkontrollen har kommit igång och fungerar. Två av våra förare testades ”out of competition”, en lite långdragen historia, men nog så viktig att den görs.
Nu är tävlingarna invigda ESDRA presidenten Lars Svanfeldt så nu kan tävlingarna börja.
Nu är det dags att göra kväll, för i morgon startar de nordiska åkarna i svinottan och följs därefter av slädklasserna.
Så nu är det bara att börja Heja!
// Leni

Rapport från Frida
Det närmar sig tävlingsstart, idag har dagen bestått av veterinärbesiktning. Inte riktigt som vi är van hemma och vi blev skickade hit och dit från ena lokalen till den andra men till slut hade samtliga fått visa sina papper och lämnat in chiplistor. Det har kommit rätt mycket med snö så arrangören jobbade febrilt under dagen med att rensa parkeringar och pista spår. Jag själv spanade in spåren på skidor och WOW vilken terräng, som på film!
Under den korta stund vi befann oss uppe på tävlingsplatsen ramlade det in många förare, en hel del storfräsare syntes till så det bådar gott inför helgen.

Några av storfräsarna har samlats.

Efter att vi visat upp papperna så begav vi oss ner till hotellet igen, där jobbade vår vallare Sören för fullt med att prepparera skidorna till alla slädkörare. Skulle inte vilja byta jobb med dessa otroligt duktiga personer som ställer upp och vallar, vilket jobb de gör i skymundan. Uppe på tävlingsplatsen höll dom nordiska vallarna till och dom hade lite nu och då nyfikna personer som tittade in och kollade vad dom pysslade med. Senare på eftermiddagen var det dags att åka upp på invigningen, en kort sådan blev det då Nils Finsrud kom och meddelade att den var framflyttad en och en halv timme. Inte mycket att göra åt dock gjorde detta att dom flesta svenskarna åkte tillbaka till hotellet för att sköta sina hundar och ladda inför vad som komma skall. Ikväll väntas träff med teamleadern för att få starttider och nummerlappar, jag själv har bett om kvällslektyr (startlistor ). Sedan hoppas vi på god sömn så alla svenskar är på hugget i morgon då medaljerna ska börja skördas!
Taktiksnack inför morgondagen.

// Frida Oderstål

Röda rosor och valla
Hur vet man att man är i Frankrike? Jo, det är när det första man ser när man slår upp ögonen är två röda rosor i ett tandborstglas mitt i röran! Jag glömde berätta igår att alla kvinnor, damer och tjejer fick varsin röd ros i gårkväll av hotellet, eftersom det var Alla hjärtans dag.
Efter frukost inleddes dagen med ett teammöte med information om de närmaste dygnens viktigaste händelser och tiderna för dem. Det första som gällde var registrering. Vi packade in oss i bilar, transporter och bussar för färden upp till tävlingsplatsen. Trippen upp gav oss möjligheten att se vilken vacker stad med en mängd gamla byggnader Pontarlier är. Vi spekulerade om det faktiskt kunde vara så att staden en gång i tiden varit en betydelsefull gränsstad.
Det ymniga snöfallet begränsade möjligheten att uppfatta hur höga och branta alptopparna och sluttningarna är och det var egentligen bara bilvägens backar och vindlingar som skvallrade om vart vi var på väg.
Väl uppe passade vi naturligtvis på att provköra och känna in tävlingsplatsen. Det vi lyckades uppfatta i snödiset kan sammanfattas i kuperad terräng utan brantare backar.
Sara Johansson har testat terrängen.

Eftermiddagsaktiviteterna varierade med allt från vila till shopping en stund. Sedan var det dags för förberedelser inför tävlingarna igen. Alla åkares skidor skulle gås igenom tillsammans med vallarna Annemari Johansson, Mats Johanson, Sören Adill och Johan Sernheim som i och med det började sitt jobb.
Nu börjar det dra ihop sig och i morgon ska alla förberedelser vara klara och vi ska på invigning.
Vallare Mats och kapten Janne är på plats på tävlingsområdet.

Bon nuit!
// Leni 

Äntligen framme!
Efter ännu en dag på vägarna har vi nu tagit oss genom Tyskland över gränsen in i Frankrike och är äntligen framme i Les Fourgs.
Efter vi passerat gränsen funderade vi länge på var snön var. Men efter de sista milens klättring på små vindlande vägar, genom byarna där Madonnan vakade, trädde alplandskapet fram med växande snömängd. Samtidigt föll skymningen. Så såg vi då äntligen ljusskenet av Les Fourgs.
Omtumlade efter tredagars resa parkerade vi. Med lite av en sjösjukeliknande känsla av allt åkande, men ändå nöjda, gick vi för att checka in på hotellet.
Efter att kommit på plats i våra rum och shoppat på oss diverse förnödenheter som vatten, frukt godis och annat hälsade vår Team Leader Janne Nordlöf oss välkomna till Frankrike och till en välförtjänt fransk middag.
I morgon åker vi upp till arenan för att rekognosera och provåka banor.
//Leni

Färden går vidare genom kontinenten...
Upp och iväg, men först frukost och bära, bära, bära, packa, packa, packa.
Tretton personer och elva hundar lyckades komma iväg prick 8.00, allt enligt planen. Man kan bli imponerad av mindre!
Marken täckets av snö och tjocka lager av frost bäddade in träden utefter vägen där vi for fram med våra bussar ner mot gränsen. Termometern visade minus sexton, dimman tätnade ju närmre havet vi kom och landskapet virades in i det tjocka vita. Av bron såg vi inte mycket, men genom att titta på vägskyltarna förstod vi att vi nått Kontinenten, det vill säga Danmark...
Ett hastigt möte med slädtruppen hann vi med vid brofästet samtidigt som biljetterna inhandlades. Vi bytte några ord och konstaterade att förare och hundar mådde bra, är i god form och ser med tillförsikt fram emot tävlingsdagarna.
Mer biljettköp och hundrastning blev det vid Rödbyfärjan till Puttgarden.
Väl i Tyskland avtog snömängden successiv, medan har- och hjortmängden ökade. Nu började den vägvinnande bilkörningen mil efter mil, varvat med hundrastning, ja annan rastning också, och naturligtvis påfyllning av kaffe.
Vi har plockat in skidorna och efter gemensam kvällsmat kurar vi skymning. Snart är det dags att krypa till sängs på ett charmigt litet hotell med gästvänliga ägare. Slädhundarna har kurat ihop sig i Kassel för natten. Efter morgondagens frukost är det bara några timmars körning för oss alla... sedan är vi i FRANKRIKE!
// Leni

Rapport från "dambussen"
Färden mot Frankrike, Les Fourgs och de Europeiska mästerskapen i draghund har börjat!
Slädtruppen har rest ner till Jönköping för
samling och avfärd på måndag morgon. Sista dygnet har varit hektiskt. Vi har riggat bussar, packat och packat om.
Vi har tränat på oförutsedda händelser och att ändra planer. Men också på att stå ut och på acceptans. Den nordiska truppens planerade gemensamma samling decimerades till två bussar eftersom att vi mitt under lördagens bussbygge insåg att en av bussarna inte hade dubbfria däck! Telefon till uthyraren, med överenskommelse att vi skulle passera för däckbyte vid avresan. Vi ändrade resrutten, för den bussen, som fick bli via Avesta istället.
Ett antal timmar senare kom vi ner för berget mot Jönköping som låg vackert glittrande vid Vätternsstrand. Vi passerade och kände att snart får vi göra kväll.
Eftersom vi tidigarelagt vår avresa lyckades vi, inklusive däckbyte, hålla tidsplanen ner till Södra Ljunga, en liten fridfull by mitt i Småland. Hela byn andades gamla anor. Vart vi än tittade skyltades det för fornminnen och ruiner och vid byns kyrka låg prästbostaden, som nu är vandrarhem. Det idylliska röda huset med sina fönster som lös välkomnade oss och vi klev in.
Här sitter vi nu, snart är det midnatt, och förhoppningsvis dyker de två andra bussarna snart upp.
// Leni

Äntligen på väg
Nu är äntligen största delen av den svenska EM truppen på väg!
Igår gick telefonen hos Elitansvarig varm. Diverse rapporter indikerade kaos, packningsbestyr och tidspress, precis som det ska vara dagen före. Idag har inte telefonen ringt en enda gång, men jag nås stället av ett SMS från landslagskapten Janne Åsander, som har hållt i trådarna när det gäller organiseringen av resan för de nordiska förarna; Äntligen påväg, vi lämnade just Borlänge! Och sen en stor smilis !
Det krävs en del logistik för att få en sådan här tripp att fungera. De nordiska åkarna reser gemensamt med tre minibussar genom Europa. Slädhundsförarna reser några tillsammans och några på egen hand, med privat bil. På tisdag kväll bör samtliga ha anlänt till Les Fourgs.
När de anländer Les Fourgs så möts de av team Leder Janne Nordlöf som redan är på plats för att reka och försöka skapa bästa förutsättningar för de tävlande. De kommer att bo på ett hotell som heter Ibishotel där Janne N har fixat oerhört bra pris för boende, frukost och middag.
Les Fourgs är en liten bergsby som ligger vid den Schweiziska gränsen vid foten av Jurabergen. Les Fourgs reklamerar förutom alpin och 7 liftar, för ett spårnät med klassiska och fristilsspår på över 100 km! Hoppas banorna är väl skyltade  
På sommaren tycks det vara vandring, mountainbike, downhill och klättring som gäller och kanske snackar vi här om Frankrikes svar på Bruksvallarna... eller antagligen snäppet tjusigare...
Nu hoppas vi på en lugn och behaglig resa ner för våra ledare och aktiva och att de får bästa möjliga uppladdning inför tävlingarna som startar på fredag.

Tiina Blom och Kristina Norberg har packat bussen inför avfärd. Bak i bilen ligger bland annat Tiinas hund Rex och Kristinas Knut.

Möt en av våra Svenska atleter på EM!
Inför EM i Les Fourgs så har jag fått möjligheten att göra en kort intervju med en av de Svenska landslagsförarna; Catarina Södersten. Caratina bor och arbetar i Bredbyn i Örnsköldsviks kommun och tävlar för Gafsele SHK. Hon har hållt på med hundkörning i många år, men 2007 bytte hon från polarhundar till övervägande blandrashundar av modell vorsteh.
Tillsammans med sin sambo Robin, som fungerar som coach och sparringspartner när det gäller såväl vardagsliv som träning, så satsar hon aktivt och framgångsrikt mot internationella mästerskap med sitt 4-spann.
I fjol tog Catarina VM guld i Holmenkollen på 4-spann sprint. I år kör hon med ett spann där tre av hundarna ingick i VM-spannet från ifjol. Spannet ser fortfarande bra ut!
- Vi bytte foder i somras, säger Catarina, och det är alltid osäkert hur hundarna kommer att reagera på ny mat.
Denna gången gick det alldeles utmärkt och det visade sig att det nya fodret från Svenska Hundfoder höll måttet. Hundarna höll hullet och orkade precis som förrut. SOC i Åsarna, som var uttagning för EM i Les Fourgs, fick bli det första genrepet inför säsongen. Catarina vann 4-spann 10 km och blev 2:a på 4-spann masstart. Efter att ha gått i ledning hela masstarts-loppet så stannade plötsligt en av hundarna i kurvan före upploppet som en reaktion på en fotograf och de fick se sig passerade av finske Teemu Kaivola med bara 2 sekunder.
- Att vi presterar så pass bra på SOC i år och också har med oss ett VM guld sedan ifjol gör naturligtvis att man åker till Les Fourgs med förväntningar. Vi vet att våra hundar är så pass bra att vi kan vara med och slåss där i toppen. Men mycket kan hända, säger Catarina.
Det finns många duktiga åkare i Europa, berättar hon, men det är ingen vits att ha för stor respekt för dem. Det är bara att satsa och se hur långt det räcker. Ingenting är omöjligt!
I spannet går hundarna Crasy Dogs Kjapp och Crasy Dogs Neon som ledarhundar. När jag frågar vem av dem som är ledarhunden så säger Catarina att de båda är det och att det som är så fint med dessa två "grabbar" är att de kompletterar varandra. Kjapp behöver någon bredvid sig som håller fart, medan Neon hatar när det går tungt och behöver hjälp att dra lasset. Tillsammans kan de göra underverk när de har en bra dag! Kjapp är lite osäker, men tillsammans med Neon känner han sig trygg. Att Neon går bredvid Kjapp som ledarhund är egentligen en tillfällighet. En avledarhundarna ådrog sig en skada under VM i Hamar i fjol och Catarina fick sätta in Neon som reserv i spannet. Det visade sig vara en fullträff. Neon och Kjapp är kompisar och litar på varandra till 100 procent. Det gör att de kan springa fort tillsammans också.
Men med snabba, högpresterande hundar, med extrem energinivå, kommer också riskerna att det kan gå för fort.
- När mitt spann misslyckas så beror det nästan alltid på att det skett ett eller annat under resan, säger Catarina, som har krachat rejält två gånger. Första gången var på EM i Polen, då hon ådrog sig en hjärnskakning. Andra gången var hemma på träning och hon fick sy flera stygn i läppen. Nu använder hon alltid hjälm. Oavsett om man är vuxen eller barn, så har man bara en skalle och den är lika ömtålig för alla!
Catarina glädjer sig till att börja resan mot Frankrike, Les Fourgs och EM.
- Det är alltid spännande att tävla i Europa, säger hon. Här i Norden är vi bortskämda med fina arrangemang, men på kontinenten vet man aldrig vad som väntar och det finns en charm i det. Det är annorlunda och man lär sig massor!
När hon kommer ner så hoppas hon kunna låta hundarna rusa av sig värsta energin på onsdagen, för att sedan ladda fram emot första start som är på fredagen. Sedan är det bara att hoppas att allting stämmer. I så fall kommer hon att gå för medalj
Lycka till Catarina och alla övriga Svenska landslagsåkare i Les Fourgs, säger vi!